Amen säger jag er: Om ni inte omvänder er och blir som barn,
kommer ni inte in i himmelriket.
(Matt. 18: 3).
Käre Gud, Du handlar dåraktigt, när Du gör det riktigt vist och vackert och så högt upphöjer barnen, dessa små narrar. Vad har förmått Dig att befalla och lära, att ett litet, narraktigt barn ska föredras framför en vis man? Hur kan vår Herre Gud stå till svars med sitt utslag och sin rättfärdighet som Paulus ändå så högt berömmer: ”Guds rättfärdighet, Guds rättfärdighet?”
Är detta din rättfärdighet, Gud, att Du förkastar de visa och utväljer det dåraktiga? Här gäller endast: tro Guds Ord och låt dig fängslas. Vår Herre Gud tänker klarare än vi människor. Han måste därför hyvla oss, skära bort stora grenar och spånor, innan Han kan göra oss till riktiga barn och narrar.
Se, hur rena och goda tankar barnen har, hur de ser på himlen och döden utan några tvivel. De är genast liksom inne i paradiset. Och hos de barn, av vilka det ska bli något särskilt märkligt, finner man alltid särskilda underbara drag, som utvisar detta på förhand.
Käre Herre Gud, hur väl behagar Dig inte sådana barns liv och lek. Ja, alla deras synder är inget annat än syndernas förlåtelse.
(Ur Guds Ord & Löfte. M. Luther).
