Den som är svag i tron skall ni ta emot
utan
att sätta er till doms över hans betänkligheter.
(Rom 14: 1)
Aposteln vill framför allt,
att de som är svaga i tron ska bäras och utbildas av de starkare. Men han vill
också, att de som är svagare inte förhastat ska döma över dem som är starkare.
Och så vill han med detta mana till frid och enighet. Om nu inte den svages tro
skulle förslå till salighet, så måste man ändå under tiden ta sig an de i tron
svaga, på det att de må bli starka. Man får inte lämna dem i sticket i deras
svaghet, såsom de gör, som vänder sig ifrån dem i ovilja och endast tänker på
sin egen frälsning.
Men vad Gud inte förbjuder,
utan lämnar fritt, det ska var och en låta vara en fri sak. Vi ska därför inte
lyda någon, som förbjuder vad Gud vill ha till en fri sak. Tvärtom är varje
människa skyldig att gå emot sådana förbud med ord och gärningar och alltid på
trots göra tvärt emot vad människor förbjuder.
