Ty den Herren älskar tuktar Han,
och Han agar var son
som Han har kär.
(Hebr.
12: 6)
Så
gör fromma barn: när fadern av hjärtat älskar dem och de är lydiga honom och
vet, att fadern å sin sida älskar dem, då kysser de riset, när de blir agade av
honom, och säger:
”Kära
ris, du gör mig mycket gott, hur väl träffar inte dina slag”.
På
detta sätt kan barnet fördra straffet och blir desto mer tillgivet sin fader,
för barnets kärlek och förtroende till fadern gör all aga ljuv. Så går det
också oss. När vi förstår Kristi välgärningar, då ler mitt hjärta. När Gud
sänder mig olycka, sorg och prövningar, tackar jag Honom och säger: ”Gud vare
lovad i evighet, därför att Han så tuktar mig”.
Förut
skulle jag visserligen ha tänkt, att jag var alldeles övergiven av Gud, men nu
är sjukdomen så kär som hälsan, och ett fängelsetorn tycks mig vara ett
konungagemak. Eftersom Gud är en nådig Fader, är allt detta svåra för mig ljuvt
och värdefullt.