De som hade gripit Jesus, förde honom till översteprästen Kajfas, där de skriftlärda och de äldste hade samlats.
(Matt. 26: 57).
Vår käre Herre Jesus Kristus har sålunda inte lidit i hemlighet eller av dem som ingen makt har, utan offentligt och av dem som utövar den offentliga makten, för att vi inte ska ta anstöt, när vi ser, att både den andliga och världsliga överheten är emot Gud. Om Kristi lidande bekänner vi i vår kristna trosbekännelse och säger: ”Jag tror på Jesus Kristus, pinad under Pontius Pilatus”.
På det sättet har det i alla tider tillgått, och det tillgår så ännu idag, att de kristna, de sanna martyrerna, blir dödade av den lagliga överheten, såväl den andliga som den världsliga.
Ingen profet har blivit lönnmördad, utan de har alla blivit mördade av dem som suttit på de lagliga, rättmätiga ämbetsmyndigheternas plats. Allt blod, som utgjutits för Kristi skull, har blivit utgjutet av konungar, furstar, domare, rådsherrar o. d. med världslig makt och med världslig regering, av biskopar, präster o. d. med den andliga myndigheten. En rätt profetisk död är den som sker på den lagliga överhetens bud.
Men hur ska det gå, när en gång rollerna är utbytta? Då ska Gud också göra vad dem förtryter och neka dem vad de begär. De stormade mot Gud och ville inte låta Honom vara vad Han är, fast Gud hade låtit dem vara vad de skulle vara. Men eftersom de inte ville låta Gud vara Gud, så måste de gå under.
(Ur Guds Ord & Löfte. M. Luther).
