Han skall vara konung över Jakobs hus
för evigt,
och hans rike skall aldrig få något slut.
(Luk. 1:33.)
Han är din konung, som åt dig är utlovad, vars egen du ska vara, som ska
råda över dig, Han och ingen annan, dock råda med sin Ande och inte med någon yttre
makt. Detta är Han, som du från början åstundat, Han, som dina kära fäder med
hjärtlig längtan har suckat och ropat efter, Han som ska förlossa och frigöra
dig från allt som hittills betungat och tryckt dig, från allt som hållit dig
som fånge.
O, detta är ett trösteligt
ord för ett troende hjärta, ty utan Kristus är människan underkastad många
rasande tyranner, som inte är konungar utan mördare, under vilka hon lider stor
nöd och ångest, tyranner sådana som djävulen, köttet, världen, synden, därtill
också lagen och döden med helvetet, under vilka det arma samvetet förtrycks i
ett hårt fängelse och för ett ängsligt och bistert liv.
Men där en själ tar emot
denne konung med stark tro, där är man säker, där fruktar man varken synd, död
och helvete eller någon annan olycka; man vet då väl och tvivlar inte på att
denne är konung över helvete och himmel och har allt i sin hand.
Se, så stora ting ligger där
i det ringa ordet: ”Se, din konung”. Så översvinneligt stora gåvor bringar oss
den fattige, som rider på en åsna, den oansenliga och obemärkte konungen. Men
detta ser inte förnuftet, vår natur begriper det inte heller, utan endast tron.
