Men när tiden var fullbordad sände Gud
sin Son,
född av kvinna och ställd under lagen.
(Gal. 4: 4.)
Eftersom lagen inte förmår
skaffa oss rättfärdighet eller tro och vår natur med all dess verkande inget
förtjänar, så ställer S: t Paulus fram för oss Honom, som i vårt ställe
förtjänar sådan tro och är en Mästare i att rättfärdiggöra. Ty tro och
rättfärdighet har ej för intet kommit oss till del; mycket har detta kostat,
nämligen Guds Son själv, och därför heter det: ”När tiden var fullbordad”, det
är, när den tid var slut, då vi hölls som trälar.
Såsom denna tid blev
fullbordad för judarna genom Kristi ankomst i köttet, så blir den även dagligen
fullbordad, när människan upplyses genom tron, så att det blir slut med hennes
träldom under laggärningar. Ty Kristi ankomst i köttet vore till ingen nytta,
om den inte åstadkom en sådan Hans andliga ankomst för tron. Han har också
kommit i köttet för att verka sådan ankomst i anden, ty Han är kommen till
alla, som förut trott och härefter kommer att tro på Hans yttre ankomst. Därför
har Han kommit till de gamla fäderna för att upprätta denna tro.
Ända från världens begynnelse
till dess ände måste allt hänga på denna Kristi ankomst i köttet, och träldomen
upphör, då människan i trons tillit håller sig till denna, när och varhelst en
sådan trons tillit finnes. Därför inträder tidens fullbordan för var och en av
oss, när han börjar tro på Kristus såsom den där skulle komma i tidens
fullbordan och nu har kommit.
