Döden är uppslukad och segern vunnen.
Du död, var
är din seger?
Du död, var är din udd?
(1 Kor. 15: 54, 55.)
Denna
sång sjunger vi nu i Kristus och å deras vägnar, som med Kristus uppstått från
de döda. Ty de är igenom och behåller segern gentemot döden. Men i
uppståndelsen ska vi sjunga denna sång också för vår egen räkning. Då ska vi,
också vi, le åt döden, håna den och säga:
”Död,
var är du nu?” Här är idel liv; jag är herre och segrare över dig. Varför har
du uppslukat mig och härskat över mg – nu låter du väl mig vara i fred, och det är
jag som härskar över dig. Förut måste jag frukta för dig, men nu har du inget
mer att göra med mig. Varför lade du mig i graven bland maskarna och gav mig en
avskyvärd gestalt – nu är jag uppstånden ifrån de döda och lyser skönare än
solen. Se, var finner du mig nu? Förut förskräckte du mig – nu trotsar jag dig;
försök bara att kröka ett hår på mig.”
