Och låt oss ha blicken fäst vid Jesus,
trons upphovsman och fullkomnare, som i stället för den glädje som låg framför
honom utstod korsets lidande utan att bry sig om skammen och som nu sitter på
högra sidan om Guds tron.
(Hebr. 12:
2).
Så ska vi göra oss denna bild
till godo, att vi i all anfäktning ser på Kristi bild, låta vår blick vila på
den och av fri vilja efterfölja Honom. Ty Kristus tränger sig igenom, hur svårt
det än är, och förblir modig. Så måste vi be, att han ville ge oss det mod och
den ande, som gör att vi också lär oss bli starka i svagheten och övervinner
just på den onda dagen.
På detta sätt kommer Kristus
till oss, och Han blir inte endast en bild, utan Han inplanterar i oss alla
sitt mod, så att vi också kan härda ut. Därför, komma vad komma vill, vilken
ofärd och vanära det än må bli, man ska blott veta, att Kristus, vår hövding,
också ser allt detta och övervinner det. Därför ska vi också be Honom om
manligt mod, så att vi mitt i dessa svåra ting blir starka och kommer igenom
döden.
Så framställer Paulus Kristus
för oss i alla epistlar: först att Han är en förebild, som man ska efterfölja,
sedan att han ger oss den ande och det mod, som Han själv har. Det är den rätta
kristna läran.
Och det ska nu också bli en
verkan av denna lära, att man får veta, hur man ska göra bruk av Kristi
lidande, och att ingen rätt erfar, vad där ligger i denna passionshistoria,
utom den som varit i nöd och övat sig i den med Kristus, så att han lidit
detsamma som Kristus och trängt igenom, alltså av Kristus undfått nåd att
tränga igenom. På detta sätt måste vi komma in i denna lidandeshistoria och
begagna oss av den.
