”Men om Kristus inte har uppstått,
då är er tro meningslös och ni är ännu kvar i era synder”.
(1 Kor 15:17)
Håll det för alldeles sant, att Kristus har tagit på sig din död och synd. Därmed är uppståndelsens verk skänkt åt mig, dig och alla kristtrogna människor. Gör jag inte detta bruk av Kristi uppståndelse, så vanärar jag min Herre Kristus, då jag låter Hans triumf och seger vara utan kraft och verkan. Det skall inte vara en maktlös seger, Han vill sannerligen uträtta allt för mig, så att jag i alla anfäktelser, vid allt försyndande och i all förskräckelse inte ser något annat än Kristi fröjdfulla uppståndelse.
Den som kan inprägla denna seger i sitt hjärta, han är redan salig. Den som inte har Långfredagen och Påskdagen, han har ingen god dag på hela året. Det vill säga: Den som inte tror, att Kristus har lidit för honom och är uppstånden, är det ute med. För vi kallas också kristna, därför att vi kan se på Kristus och säga: Käre Herre, Du har tagit min synd på dig, Du har blivit Martinus, Petrus och Paulus och har sålunda söndertrampat och uppslukat min synd, hos Dig ska och vill jag alltså söka min synd, och dit hänvisar Du mig också. På Långfredagen ser jag väl ännu min synd, men på Påskdagen ser jag en ny människa och en helt ny verklighet, då ser man ingen synd mer. Detta allt har Du gett åt mig, och Du har sagt, att Du övervunnit min synd, min död och djävulen.
(Ur Guds Ord & Löfte. M. Luther).