Och vi har lärt känna den kärlek som Gud har till oss och tror på den. Gud är kärlek och den som förblir i kärleken förblir i Gud, och Gud förblir i honom.
(1 Joh. 4: 16)
Så ser du, vad det vill säga: ”Gud är kärlek”, ser det så, att envar måste se och begripa det, om han bara öppnar ögonen. För dagligen står Guds goda håvor för våra ögon, vart du än vänder din blick; sol, måne och hela himlen full av ljus; jorden full av löv, gräs, säd och allt annat som växer och spirar, berett och givet dig till näring. Därjämte fader och moder, hus, hem, fred, skydd och säkerhet genom den världsliga överhetens styrelse o. s. v.
Men framför allt detta, att Han utgiver sin käre Son för dig och kungör det för dig genom evangelium för att hjälpa dig ur all jämmer och nöd. Vad skulle Han mera göra för dig, eller vad skulle du mer kunna begära? Det är ju, menar jag, en låga och en eld sådan att ingen med sin tanke kan nå upp till denna stora kärlek. Och den som inte ser eller aktar detta, han måste antingen vara fullständigt blind eller stenhård och alldeles död.
”Medan ni nu..” vill St. Johannes säga, ”som vill vara kristna och känna Gud, se och vet, att Gud inget annat är än idel kärlek, utgjuten över oss på det ymnigaste, så låt sådant gå er till hjärtat, så att ni också handlar på samma sätt mot er nästa. För det är inte annat än möjligt än att den som känner denna eld av Guds kärlek också i någon mån av detta måste bli värmd och upptänd”.
(Ur Guds Ord & Löfte. M. Luther).
