O, vilket djup av rikedom och vishet och kunskap
hos Gud! Hur outgrundliga är inte Hans domar
och hur outrannsakliga Hans vägar.
(Rom 11: 33)
Vad tjänar det till, att vi arma, eländiga människor går och grubblar, vi som ännu inte kan fatta strålarna av de gudomliga löftena med tron eller kan begripa en enda gnista av Guds bud och verk, vilka Han dock själv bekräftat med ord och underverk?
Man ska visserligen undervisa om Guds outgrundliga och outrannsakliga vilja, men understå sig att begripa den, det är mycket farligt. Då bryter man halsen av sig. Jag brukar att försöka hålla fast mig själv och hålla mig till Herrens Kristi ord, som Han säger till Petrus: ”Vad angår det dig? Följ du Mig”. För Petrus disputerade och råkade i bekymmer angående Guds verk, om hur det skulle bli med Johannes, alltså hur Gud skulle handla med en annan människa.
Och likaså tänker jag på, vad Herren Kristus svarar Filippus, som sa: ”Herre, låt oss se Fadern”. Vad svarar Han? ”Tror ni inte att Jag är i Fadern, och att Fadern är i Mig? Den som har sett Mig, han har sett Fadern”. Filippus skulle också gärna ha velat se Faderns majestät och velat umgås med Honom.
Och anta, att vi strax förstod alla dessa Guds fördolda domar, vilken glädje skulle det ge oss, när det gäller Guds bud och löften? Öva dig därför först och främst i att tro Guds löften och verkställa Guds bud.
(Ur Guds Ord & Löfte. M. Luther).
