Han sade till dem:
"Ge då kejsaren
det som tillhör kejsaren,
och Gud det som tillhör Gud."
(Luk. 20:25)
Detta betyder, att inte
världen, inte furste och kejsare, utan den helige Ande ska vara domare genom
ordet; världen ska däremot låta sig straffas och dömas och böja sig under
ordets utslag. Men om den sätter sig emot detta och själv vill sätta sig till
doms över Guds ord och ge oss utslag och påbud, så ska vi veta, att detta är
fördömt och av djävulen, och vi ska stå emot och säga:
”Kära värld, furste, kejsare, med min kropp
och min egendom är jag väl under ditt välde, och vad din makt över detta angår,
vill jag gärna vara lydig, men om du därutöver vill gripa in i Guds regering,
där du inte får och inte kan vara domare utan i stället bör låta dig dömas i
likhet med mig och alla varelser, då ska och vill jag inte följa dig utan
handla alldeles tvärt emot, på det att jag må vara Gud lydig och förbli vid
Guds ord”.
Kära ni, vi är inte döpta
till konungar och furstar, inte heller till folkmassan, utan vi är döpta till
Kristus och Gud själv. Vi heter inte heller konungar, furstar eller folkmassa,
utan vi heter kristna. Över själarna kan och ska ingen befalla, med mindre än
att han kan visa dem vägen till himlen. Men det kan ingen människa göra utan
Gud allena. I saker som angår själarnas salighet ska därför inget annat än Guds
ord läras och antas.
