Veckans Tema:
-Folk och stat-
Tänk om du i dag hade förstått, också
du,
vad som ger dig verklig frid.
Men nu är det dolt för dina ögon.
(Luk. 19: 42)
Så som det gick för judarna,
ska det gå för alla, som inte fruktar Gud och mera ser på sig själv än på Gud.
Så hämnades Gud alla heliga profeters död. Jag har stora bekymmer för vårt
fosterland. Nu är den nådiga och barmhärtiga besökelsens dag inne. Om man
föraktar och inte tar till vara på den dagen utan hånar och bespottar den - O,
sannerligen, då förlorar vårt land denna dagens klara och ljusa glans, då är
det, Gud hjälp oss, alldeles ute med oss.
Detta är att befara, för vårt
folk besinnar inte i denna nådens tid, vad dess frid tillhör. För det är som
Herren säger: ”Om du hade insett det, så skulle du gråta och jämra dig, men
allt skulle då förlåtas dig”. Herren sade dem också: ”Jag kommer inte som en
bödel, en domare och förföljare, för att fördärva dig, utan jag kommer som en
fader, en budbärare och en sannskyldig frälsare, för att råda och hjälpa dig.
Men låter du denna sol gå ned, så är det ute med dig”.
Herren predikade ständigt
under tre dagar i templet, och predikade så, att han aldrig förut varit så
ivrig, ty stundens nöd gick honom till hjärtat. Den käre Kristus hade ju gärna
sett, att allt kunnat bli gott igen.