Jag väntar på HERREN.
(Ps. 130: 5)
Det finns nu somliga, vilka
vill visa Gud målet och förelägga honom tid och sätt och strax föreslå Honom,
hur de ska bli hjälpta; och om det inte blir, så som de tänkt ut det,
förtvivlar de eller söker hjälp på annat håll om det är dem möjligt. Dessa
väntar inte efter Gud; Gud ska passa upp på dem och genast vara färdig och inte
hjälpa på annat sätt än de själva gjort upp.
De som däremot väntar efter Gud, de ber om nåd, men överlåter helt åt Guds goda vilja, när, hur, var och genom vad Han ska hjälpa dem. På hjälpen tvivlar de inte, men de ger den inte något särskilt namn, de lämnar åt Gud att döpa den hjälp Han vill ge, till vilket namn det nu ska få, även om den blir länge, ja, övermåttan länge uppskjuten.
Men den som själv ger hjälpen
namn, han får den inte, för han underkastar sig inte Guds rådslut och vilja
eller Hans avslag på våra önskningar.