25 Veckan Efter Trefaldighet - Söndag

Eftersom vi tror att Jesus har dött och uppstått, så tror vi också att Gud skall föra fram dem som insomnat i Jesus tillsammans med honom.

(1 Tess. 4: 14).

 Här för aposteln oss från synden, döden och graven till uppståndelse och liv, både andens och kroppens liv. Om vi både andligen dör från synden och i yttre måtto dör från världen och oss själva, vad har vi för gagn av det? Ska det inte för en kristen bli något annat till sist än att dö och bli begraven?

Nej, men nu är vi genom tron vissa om att vi också ska leva, såsom Kristus är uppstånden från död och grav och lever, ty vi har dött med Honom och inplanterats med Honom i Hans död. Han har genom sin död dödat vår synd och död; därför ska vi också med Honom tillhöra uppståndelsen och livet; ingen synd eller död ska mer vidlåda varken själ eller kropp, såsom ingen död mera låder vid Kristus.

Detta är nu trösten mot det arma, svaga köttets räddhåga, då det alltjämt fasar för att dö. Ty är du en kristen, så ska du veta, att din Herre Kristus redan en gång har uppväckts från de döda, men kan inte dö, och att döden inget förmår emot Honom; därför ska inte döden inte heller förmå något mot dig.

 

Denna Söndags predikan ur Luthers Huspostilla:

http://www.logosmappen.net/uppbyggelse/luther/huspostillan/25_son_e_tref.htm