Guds Ord & Löfte

Dagliga Betraktelser av Martin Luther.

söndag 24 februari 2013

2 Veckan i Fastan - Måndag


Så ske din vilja.
(Matt. 26: 42

Vem kan hålla det höga budet att överlåta allt och inte i något stycke ha en egen vilja? Jag svarar: Lär då, hur stor och hur nödvändig denna bön är och med vilket hjärteallvar den måste bes, och hur stort det är, att vår vilja blir dödad men Guds vilja sker. Och då måste du bekänna dig vara en syndare, som inte förmår att offra denna din vilja åt Gud, och du måste be Gud om hjälp, be, att Gud förlåter dig vad som brustit hos dig i viljans helhet och hjälper dig att göra det som ska göras. För det är alldeles nödvändigt, att vår vilja går under, om annars Guds vilja ska ske, för de båda är emot varandra.

Beakta detta hos Kristus, vår Herre, när Han i örtagården bad sin himmelske Fader, att Han skulle ta kalken ifrån Honom; han säger ju ändå:
 
”-Ske inte min vilja, utan din-”.(Luk. 22: 42).

Måste nu Kristi vilja vika undan, som utan tvivel alltid var god, ja, den allra bästa, måste Hans vilja vika, för att den gudomliga viljan skulle ske, hur skulle då inte vi arma maskar kunna pråla med vår vilja, som ändå aldrig är utan något fel och alltid förtjänar att brytas och förhindras?