Jesus tog de tolv åt sidan och sade till
dem: "Se, vi går upp till Jerusalem, och allt som genom profeterna är
skrivet om Människosonen skall gå i uppfyllelse.
(Luk. 18: 31).
Detta är rätta sättet att
förstå Kristi lidande, när man inte endast fattar och förstår Hans lidande utan
också Hans hjärta, Hans villighet att lida. För den som endast ser på hans
lidande utan att se Hans vilja och hjärta i lidandet, han måste mycket mera
förskräckas därför än fröjdas däröver. Men ser man Hans hjärta och vilja, så ger
detta oss en rätt tröst, det ger oss tillförsikt och kärlek till Kristus.
Denna vilja till att lyda
visar Kristus också här i evangeliet, då Han på förhand förkunnar, att Han
ville gå upp till Jerusalem för att låta sig korsfästas, som skulle Han därmed
säga: ”Se på mitt hjärta, att jag nu frivilligt, gärna och utan tvång gör
detta, så att ni inte ska förskräckas eller fasa, när ni nu får se mitt
lidande, och då tänka, att jag ogärna gör det, att jag måste göra det, att jag
är övergiven, att judarna gör detta genom sitt våld och sin makt”.
Men dessa ord förstod inte
lärjungarna, och talet var fördolt för dem. Detta betyder: förnuft, kött och
blod kan inte förstå eller fatta, när Skriften talar om att Människosonen måste
korsfästas, förstår ännu mindre, att detta är Hans egen vilja, att Han gärna
gör det. Så stort och underbart är detta, att Människosonen korsfästes och
låter det ske av egen vilja och gärna, för att uppfylla Skriften, oss till
godo. Det är och förblir en hemlighet.
Läs även Martin Luthers predikan ur "Huspostillan" över denna Söndag:
