Ni vet själva mycket väl att Herrens
dag
kommer som en tjuv om natten.
(1 Tess. 5: 2).
Den yttersta dagen ska bryta
in på ett sådant sätt, att den blir en glädjens dag för de trogna och de sanna
kristna men en förskräcklig dag för otrogna, gudlösa, giriga, ockrare och
falska kristna. För såhär kommer det att gå till: man ska inte räcka oss
sakramentet på dödsbädden, lägga oss i kistan och bära till graven, detta är
nämligen att av somna, när man ligger på dödslägret, ger upp andan, blir
utburen och nedmyllad i jorden. Detta behövs inte, vill aposteln säga, på den
yttersta dagen.
Då ska det inte heta: ”Kom,
hör hans bikt, avlösa honom från synderna, räck honom sakramentet, begrav
honom” o. s. v. Nej, du ska då sitta till bords och äta, stå vid din pulpet och
räkna mynten, ligga till sängs och sova, vara i värdshuset och dricka, springa
omkring och dansa, och strax blir du inom ett ögonblick förvandlad, det är, du
dör och blir åter levande på en gång.
Den som vill ta till sig
rådet, han må se till, att han gör bättring och ändrar sinne, för den yttersta
dagen ska inte utebli. Guds sista basun ska ljuda, förrän vi förmodar det.
