Och salig är den som inte tar anstöt av
mig.
(Matt. 11. 6).
Ja, visserligen salig! Ty
denne konung och Hans predikan som med all rätt skulle fröjda varje människa,
blir en stötesten för hela världen. Först och främst är anstöten den, att
världen stöter sig på Kristi lära, eftersom den inte vill förlita sig på Guds
nåd utan på egna gärningar och egen förtjänst.
Vidare blir Kristus en
stötesten för världen också därför, att Han är så fattig och eländig. Vidare
därför att han, liksom han själv bär korset och låter sig korsfästas, förmanar
sina kristna att också ta sitt kors på sig och sålunda efterfölja Honom i
allehanda anfäktningar och lidanden. Detta är världen emot.
Sålunda är den käre Herren
Kristus överallt i världen en förkunnare, som väcker anstöt. Evangelium går det
aldrig annorlunda. Det är och förblir en predikan, som väcker anstöt inte hos
de ringa utan hos de heligaste, visaste, frommaste, mäktigaste på jorden, såsom
erfarenheten visar. Men väl dem, som vet och tror, att evangelium är Guds ord. De
blir helade, tröstade och styrkta gentemot all sådan anstöt.