Sonen uppehåller allt genom sitt mäktiga
ord.
(Hebr. 1: 3).
Här säger Herren, att Han bär
allt. Bär Han allt, så är Han inte buren utan är höjd över allt annat, som Gud
själv måste vara. Men att Han bär allt betyder, att Han försörjer och
uppehåller allt, då inte bara allt är skapat genom Honom utan också äger
bestånd och hålls vid makt i Honom såsom
S. t Paulus säger, att allt består genom och i Honom. Ett träffande ord
använder han här, då han säger, att Han bär
allt; Han driver, jagar och bullrar inte, utan Han bär milt och stilla och
låter allt skapat njuta av Hans milda godhet, såsom det sägs i Vishetens bok:
”Guds vishet räcker från den ena änden till den andra med stor makt, och Han
regerar alla ting milt och ljuvligt” (kap. 8: 1, Luthers övers.).
Meningen måste sålunda vara
den, att Kristus bär allt genom sin makts ord, det är genom sin makts verkande.
För genom detta Hans verkande uppehålls allt som är och förmår något, så att
det inte är och förmår något av sig själv utan endast genom kraften av Guds
verkande. Här kan man sålunda inte skilja mellan kraften och ordet, utan
kraften och ordet är ett, alltså är
det ett verksamt och kraftigt ord. Ordets väsen och natur är den kraft, som
verkar allt.
